Hon ville så gärna bli gammal
med barnbarn i sin famn
Nu sitter hon där på rummet
och minns inte ens deras namn
Hon ville ju virka och sticka
små plagg som de skulle få
Men hur hon än försökte
svek henne synen ändå
Hon tittar ut genom rutan
har inget annat att göra
Ingen musik eller radio på
det orkar hon inte höra
De flesta vill leva länge
det hör naturen till
Men att vara gammal
det är det få som vill
livsglimtar sa,
augusti 22, 2007 den 3:03 e m
Du skriver så vackert att jag blir rörd.. tårarna rinner ner för kinderna på mig.
Vilken tur de har på boendet som får just dig som hjälpare.
Kram på dig
rubinum sa,
augusti 22, 2007 den 3:12 e m
Tack! Nu rodnar jag
Eila sa,
oktober 17, 2008 den 2:03 e m
Ohhhhh, så fint. Så fint!!!!