I eftermiddag far Lasse bort från mig! Han ska vara borta nästan en hel vecka. Jag tror att jag kommer att gå sönder av längtan! Under natten har vi i sömnen hållt om varandra som om vi aldrig skulle ses igen!
Vi har varit från varandra ca:10 dagar på 7 år och är varandras bästa vänner.
Varför tar jag ut sorgen redan nu? Vi har ju många timmar kvar innan han reser!
Vilken tur att jag har bloggen, det kommer att snurra rejält i skallen de närmsta dagarna.
Niki Loong sa,
december 16, 2007 den 3:06 e m
Hej tjejjen! Upp med lilla hakan nu. En vecka går fort. Och han kommer ju hem till jul i alla fall! Minns min dotters pappa musikern. Han var borta nästan jämt. Kanske inte så konstigt att min nästa man blev en sån som alltid var hemma. Det var jättebra. Ända tills jag nästan kvävdes efter 17 år. Så nu har jag en som det kvittar om han är hemma eller inte. Jag har det lika bra var han är befinner sig. Tänk om jag hade fått det så direkt. Vad mycket strul jag sluppit…
Här kommer en massa bamsekramar, som du kan ta av när ensamheten känns för svår. Kraaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaam
Annica sa,
december 16, 2007 den 7:57 e m
Suck vad trist, men som sagt en vecka går fort och så har du ju oss här på bloggen! Ha en bra kväll.
Kram
rubinum sa,
december 16, 2007 den 8:15 e m
Hej!
Åh va bra att du gav ett tittarförslag. Sitter och tittar på Lasses datastol. Den är tom =(
Gud va jag är löjlig!